Webbstandarder


Historia

Den första versionen av HTML blev känd och började användas i början av 90-talet. Språket hade vid denna tid ingen direkt styrning, vilket resulterade att många använde det efter eget tycke. De flesta webbläsartillverkare uppfann också egna koder som bara fungerade i deras egna webbläsare.

Efter att HTML funnits i några år, började man inse att det behövdes en mer uppstyrd standardisering av språket. Den allra första HTML-standarden presenterades 1994. Den sista blev HTML 4.01 (1997). Därefter tog XHTML 1 vid, som är baserat på en nyare standard för markeringsspråk.

Syftet med HTML var inte och har aldrig varit, att skapa snyggt designade dokument. Därför utvecklade man sedermera CSS, som är ett sätt att formge och designa webbsidor utan att man blandar ihop detta med dokumentstrukturen.

HTML eller XHTML

Det finns ingen större skillnad mellan HTML 4.01 och XHTML 1.0 vad gäller den uppsättning av element som får användas. Skillnaden ligger mest i grammatiken. XHTML är egentligen lättare att lära sig, eftersom skrivreglerna är mer konsekventa. Några exmpel på skillnader:

HTML XHTML
Versaler eller gemener spelar ingen roll Enbart gemener får användas
Vissa koder behöver inte stängas Alla koder skall stängas
Värden till attribut kan ibland sakna citattecken Alla värden till attribut skall ha citattecken

Gällande webbstandarder

Beskrivningsspråken är under ständig utveckling och revisioner presenteras med jämna mellanrum. I skrivande stund är HTML 5 under utveckling. Med tanke på webbläsarnas långsamma utveckling, kommer vi säkerligen att få vänta minst ett par år till innan det fungerar fullt ut på webben.

OBS! Mer information om HTML 5 finns här.

SGML och XML

HTML är egentligen en tillämpning av markeringsspråket SGML, Standard Generalized Markup Language. SGML utvecklades redan under 80-talet som en sorts tidlös metod att lagra och överföra information och dokument mellan olika system.

SGML bygger på principen att varje typ av dokument har sitt eget styrdokument, en s.k. DTD. Där beskrivs alla delar som ingår i den aktuella dokumenttypen, hur de skall användas och hänger ihop.

Allt eftersom webben har växt, har också behovet av att hantera och publicera stora mängder information ökat. För att möta detta behov utvecklades en variant av SGML, kallat
XML, eXtensible Markup Language. Det bygger på samma princip som SGML, men är speciellt anpassat för webben.

I och med detta gjordes också en omarbetning av HTML, som kallas XHTML, eXstensible HyperText Markup Language. Den som en gång lärt sig HTML behöver dock inte lära sig ett helt nytt språk, eftersom båda tillämpningarna använder exakt samma beskrivningskoder. Detta gör det relativt enkelt att uppgradera sina gamla dokument från HTML till XHTML.