Teckensnitt och typografi
Jag är definitivt en person som gillar bokstäver mycket mer än siffror. Så länge det gäller bilder av siffror är det OK, men jag har aldrig gillat att räkna med dem. Runt utformningen av skrivtecken finns en hel vetenskap kallad typografi. Ett mycket intressant ämne med gamla anor.
Att ha lite kunskap om detta är definitivt på sin plats när man utformar texter av olika slag – dokument, information, anslag, webbsidor m.m.
Webbtypografi kontra trycktypografi
Rent optiskt finns många faktorer som spelar in när man vill skapa en lättläst och för syftet fungerande text. Resultatet beror bl.a. på teckensnittets storlek och färg, tecknens utformning, textens radlängd och radhöjd m.m.
I vilket medie texten presenteras är även det av betydelse. Att utforma text för en bildskärm (webb) är svårare av flera skäl. Bl.a. kan du aldrig vara hundraprocentigt säker på hur din webbsida presenteras på besökarens skärm (om en vanlig datorbildskärm ens är vad som används!).
När du producerar en trycksak kan du, utifrån rimliga normer, i princip välja vilket teckensnitt som helst. Den friheten finns ännu inte fullt ut på webben. I de flesta fall behöver även dina besökare ha de teckensnitt du använder på din webbplats.
Några tips för webbtypografi
Du kan i de flesta fall öka radhöjden något i din normaltext (t.ex. till 1.4em). Avståndet före/efter stycken ska dock alltid vara något större än radhöjden. Tänk också på att reglera avståndet före/efter rubriker så att de inte svävar obestämt någonstans emellan. Avståndet ovanför rubriken bör vara något större, så att det syns vilken text den tillhör.
Om du använder seriff-teckensnitt bör du vara noga med att hitta en läsbar storlek. Dessa teckensnitt grötar lätt ihop sig på skärmen om texten blir för liten.
Begränsa alltid spaltbredden med en <div> som ger en behagligare radlängd. Ingen orkar plöja genom rader lika breda som en widescreen-skärm.
Pingback: Teckensnitt och typografi | Teckensnitt.se