Två av de sju

Känns som jag idkat åtminstone två av ”the seven deadly sins” alldeles för mycket den senaste tiden. Frosseri och lättja i massor. Som att jag måste ner på botten och verkligen börja otrivas med mig själv innan jag kan vända ovanorna.

Träningen är inte vad den varit längre och det börjar kännas i kroppen. Inte bra. Vet inte riktigt vad som hände, men plötsligt hade jag bara slutat som step up-instruktör och förlorade den regelbundna träning jag fick på köpet. Har inte klivit upp på en stepbräda eller äntrat ett aerobicsgolv på över ett år.

Tror nog att jag var i behov av en mental paus också, men jag tänker på det ibland och kan känna ett styng av suget. Sen var det ju allt med musiken runt omkring, som jag kände sådan glädje i att få klippa och mixa ihop själv i jämna åttor och allt. Kan nog känna lite längtan efter det ibland också, och tänker att det väl inte enbart måste göras i tränings-cd-syfte. Alla mina mixar lyssnar jag ju fortfarande på, och får inspiration till annat skapande (ett favoritspår kan provlyssnas nedan). Inte som det vanliga popskvalet på radio, jag vet, men ljuvligt meditativt i mina öron med det instrumentala och lätt monotona.

Tänker att jag måste åtminstone komma igång med promenaderna igen, så nu är jag precis hemkommen från en kvällspromenad. Finns verkligen inga ursäkter kvar längre – ljuset är tillbaka och det är snöfritt. Bara att köra vidare!

Och vet ni vad? Idag fick vi träffa tre små nyfödda lamm som nyfiket nosade på oss. Myyyysigt =)

Bon soir mes amis

 

Instagram @aspellhome